V\u00e4tgas har stor potential som koldioxidfri energib\u00e4rare. H\u00e4r \u00e4r en titt p\u00e5 drivkraften bakom denna allm\u00e4nt till\u00e4mpbara teknik.<\/p>\n\n\n\n
V\u00e4tgas kan spela en central roll f\u00f6r att hj\u00e4lpa v\u00e4rlden att n\u00e5 nettonollutsl\u00e4pp
nollutsl\u00e4pp senast 2050. Som ett komplement till andra tekniker, inklusive f\u00f6rnybar energi och biobr\u00e4nslen, har v\u00e4tgas potential att
f\u00f6r att minska koldioxidutsl\u00e4ppen i industrier som st\u00e5l, petrokemi, g\u00f6dningsmedel, tunga fordon (p\u00e5 v\u00e4g och i terr\u00e4ng), sj\u00f6fart och luftfart, samt f\u00f6r att st\u00f6dja flexibel kraftproduktion (bland andra till\u00e4mpningar). \u00c5r 2050 skulle v\u00e4tgas kunna bidra med mer \u00e4n 20 procent av de \u00e5rliga globala utsl\u00e4ppsminskningarna.<\/p>\n\n\n\n
V\u00e4tgasens potentiella roll i den bredare energiomst\u00e4llningen unders\u00f6ks i en serie branschrapporter som f\u00f6rfattats av McKinsey och Hydrogen Council - ett globalt, vd-ledda initiativ med medlemmar fr\u00e5n mer \u00e4n 140 f\u00f6retag. I rapporterna unders\u00f6ks bland annat hur efterfr\u00e5gan p\u00e5 v\u00e4tgas skulle kunna omforma de nuvarande marknaderna f\u00f6r el, gas, kemikalier och br\u00e4nslen, behovet av att skala upp v\u00e4tgasproduktionen, s\u00e4rskilt ren v\u00e4tgas (som tillverkas med f\u00f6rnybara energik\u00e4llor eller med \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r att minska utsl\u00e4ppen), och vad som m\u00e5ste h\u00e4nda under det kommande decenniet f\u00f6r att n\u00e5 m\u00e5len om noll nettoutsl\u00e4pp.<\/p>\n\n\n\n
Drivkraften bakom v\u00e4tgas har accelererat under det senaste \u00e5ret, vilket beskrivs i Insikter om v\u00e4tgas 2022<\/em>,1 ett nyligen publicerat perspektiv p\u00e5 l\u00e4get inom v\u00e4tgasindustrin. B\u00e5de investeringar och projektutveckling har \u00f6kat. Det finns dock fortfarande ett finansieringsgap.<\/p>\n\n\n\n De f\u00f6ljande fem diagrammen visar hur v\u00e4tgas kan spela en nyckelroll i en framtid med l\u00e5ga koldioxidutsl\u00e4pp.<\/p>\n\n\n\n \u00c5r 2050 kan v\u00e4tgas bidra med mer \u00e4n 20 procent av de \u00e5rliga globala utsl\u00e4ppsminskningarna.<\/strong><\/p>\n\n\n\n En del av netto-noll-ekvationen<\/p>\n\n\n\n \u00c5r 2050 kan ren v\u00e4tgas bidra till att minska koldioxidutsl\u00e4ppen med sju gigaton per \u00e5r, vilket motsvarar cirka 20 procent av de m\u00e4nskligt drivna utsl\u00e4ppen om v\u00e4rlden forts\u00e4tter p\u00e5 den nuvarande globala uppv\u00e4rmningsbanan.2 Genom att komplettera andra tekniker, s\u00e5som f\u00f6rnybar energi och biobr\u00e4nslen, har v\u00e4tgas potential att minska koldioxidutsl\u00e4ppen Ren v\u00e4tgas kan bidra med s\u00e5 mycket som 80 gigaton CO2-reduktion fram till 2050, varav det mesta kommer fr\u00e5n industriell anv\u00e4ndning och transporter.<\/p>\n\n\n\n Investeringarna \u00f6kar<\/strong><\/p>\n\n\n\n Mer \u00e4n 680 storskaliga v\u00e4tgasprojekt har tillk\u00e4nnagivits globalt,3 vilket motsvarar 314 av de tillk\u00e4nnagivna projekten f\u00f6rv\u00e4ntas v\u00e4tgas spela en viktig roll f\u00f6r att uppn\u00e5 m\u00e5len f\u00f6r minskade koldioxidutsl\u00e4pp, med anv\u00e4ndning inom industriella till\u00e4mpningar, transport och kraftproduktion. I Asien st\u00e5r Kina f\u00f6r ungef\u00e4r h\u00e4lften av de totala tillk\u00e4nnagivandena. Bland de tillk\u00e4nnagivna projekten i Kina fokuserar de flesta p\u00e5 v\u00e4tgasanv\u00e4ndning inom transport. I Nordamerika b\u00f6r v\u00e4tgasproduktion bidra till att \u00f6ka regionens inhemska f\u00f6rs\u00f6rjning av koldioxidsn\u00e5l energi inom flera olika till\u00e4mpningar.<\/p>\n\n\n\n Dessutom har exportnav f\u00f6r v\u00e4tgas tillk\u00e4nnagivits i Afrika, Latinamerika, Mellan\u00f6stern och Oceanien. Dessa hubbar skulle kunna tillgodose den v\u00e4xande efterfr\u00e5gan i till exempel Asien och Europa.<\/p>\n\n\n\n Mer \u00e4n 680 storskaliga v\u00e4tgasprojekt har tillk\u00e4nnagivits globalt,<\/strong><\/p>\n\n\n\n Renare framtid<\/strong><\/p>\n\n\n\n Idag produceras det mesta av v\u00e4tgasen med fossila br\u00e4nslen, \u00e4ven kallat gr\u00e5 v\u00e4tgas. Att uppfylla v\u00e4tgasens potential som ett s\u00e4tt att minska koldioxidutsl\u00e4ppen ren v\u00e4tgas skulle kunna \u00f6ka till cirka 660 miljoner ton per \u00e5r fram till 2050. Greening st\u00e5l<\/strong><\/p>\n\n\n\n St\u00e5lindustrin \u00e4r en av v\u00e4rldens mest koldioxidutsl\u00e4ppande industrier. Till stor del p\u00e5 grund av anv\u00e4ndningen av kokskol i produktionsprocessen st\u00e5r st\u00e5l f\u00f6r cirka 8 procent av de globala \u00e5rliga utsl\u00e4ppen. \u00c4ven om det kommer att kr\u00e4vas initiala investeringar f\u00f6r att genomf\u00f6ra \u00f6verg\u00e5ngen, har v\u00e4tgasbaserad st\u00e5ltillverkning potential att kraftigt minska industrins fotavtryck: st\u00e5l f\u00f6rv\u00e4ntas generera cirka 8 procent av efterfr\u00e5gan p\u00e5 ren v\u00e4tgas 2030, men kan st\u00e5 f\u00f6r n\u00e4stan 20 procent av de utsl\u00e4pp som undviks via v\u00e4tgas det \u00e5ret.4 Mer \u00e4n 50 st\u00e5ltillverkningsprojekt med ambitioner om gr\u00f6n v\u00e4tgas har tillk\u00e4nnagivits \u00f6ver hela v\u00e4rlden, med Europa som ett centrum f\u00f6r tidig tillv\u00e4xt.<\/p>\n\n\n\n Globalt har 52 st\u00e5ltillverkningsprojekt med ambitioner om gr\u00f6n v\u00e4tgas godk\u00e4nts av<\/p>\n\n\n\n har offentliggjorts, med tidig tillv\u00e4xt i Europa.<\/p>\n\n\n\n med tidig tillv\u00e4xt centrerad till Europa.<\/p>\n\n\n\n Trots v\u00e4tgasens framfart \u00e5terst\u00e5r ett betydande investeringsgap f\u00f6r att den ska kunna bidra fullt ut Ett investeringsgap p\u00e5 cirka $460 miljarder kvarst\u00e5r i hela v\u00e4tgasomr\u00e5det<\/p>\n\n\n\n v\u00e4rdekedja.<\/p>\n\n\n\n Hur ledare kan bidra till att maximera v\u00e4tgasens potential i en ekonomi med nollutsl\u00e4pp<\/strong> F\u00f6r att v\u00e4tgas ska kunna bli en central akt\u00f6r i energiomst\u00e4llningen \u00e4r det avg\u00f6rande att det sker en uppskalning under det kommande decenniet. Beslutsfattare och f\u00f6retagsledare kan \u00f6verv\u00e4ga \u00e5tg\u00e4rder inom tre nyckelomr\u00e5den:<\/p>\n\n\n\n - Uppskalning av produktionen. <\/em>Efterfr\u00e5gan p\u00e5 v\u00e4tgas kommer att n\u00e5 massmarknaden f\u00f6rst n\u00e4r det finns tillg\u00e5ng till ren v\u00e4tgas till l\u00e5g kostnad. Detta kommer att kr\u00e4va en uppskalning av elektrolyskapaciteten och \u00e5tf\u00f6ljande kapacitet f\u00f6r f\u00f6rnybar energi, samt utbyggnad av infrastruktur f\u00f6r avskiljning, anv\u00e4ndning och lagring av koldioxid. Ju tidigare dessa investeringar i produktion i gigaskala g\u00f6rs, desto tidigare kommer v\u00e4tgas att n\u00e5 kostnadskonkurrenskraft.<\/p>\n\n\n\n F\u00f6r att v\u00e4tgas ska kunna bli en central akt\u00f6r i energiomst\u00e4llningen \u00e4r det avg\u00f6rande med en uppskalning under det kommande decenniet.<\/p>\n\n\n\n
en rad olika sektorer, till exempel: industri (st\u00e5ltillverkning, ammoniaksyntes f\u00f6r produktion av g\u00f6dningsmedel), l\u00e5ngv\u00e4ga markmobilitet (som br\u00e4nsle f\u00f6r tunga lastbilar), sj\u00f6fart och luftfart (f\u00f6r att producera syntetiska br\u00e4nslen f\u00f6r fartyg) och uppv\u00e4rmning av byggnader. V\u00e4tgas kan ocks\u00e5 anv\u00e4ndas f\u00f6r flexibel l\u00e5ngtidslagring
f\u00f6r eln\u00e4t. Industri och transport st\u00e5r f\u00f6r den st\u00f6rsta delen av v\u00e4tgasens minskningspotential, som har en kumulativ utsl\u00e4ppsminskningspotential p\u00e5 80 gigaton CO2 fram till 2050.<\/p>\n\n\n\n
till $240 miljarder i direktinvesteringar. Projekten omfattar produktion i gigaskala, storskalig industriell anv\u00e4ndning, transporter och infrastruktur. I Europa, som st\u00e5r f\u00f6r<\/p>\n\n\n\n
verktyg kommer att kr\u00e4va en betydande uppskalning av
ren v\u00e4tgas, som kan produceras med
med f\u00f6rnybara energik\u00e4llor (ofta kallat gr\u00f6n v\u00e4tgas) eller med fossila br\u00e4nslen i kombination med \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r att avsev\u00e4rt minska utsl\u00e4ppen, t.ex. avskiljning, anv\u00e4ndning och lagring av koldioxid (ofta kallat bl\u00e5 v\u00e4tgas). Efterfr\u00e5gan p\u00e5<\/p>\n\n\n\n
Den totala planerade produktionen av gr\u00f6n och bl\u00e5 v\u00e4tgas fram till 2030 har n\u00e5tt mer \u00e4n 26 miljoner ton per \u00e5r - en siffra som i stort sett har fyrdubblats sedan 2020. Produktionskostnaderna f\u00f6r ren v\u00e4tgas f\u00f6rv\u00e4ntas sjunka snabbt under det kommande decenniet. Med en produktionskostnad p\u00e5 cirka $2 per kilo kan ren v\u00e4tgas bli kostnadsm\u00e4ssigt konkurrenskraftig i m\u00e5nga till\u00e4mpningar.<\/p>\n\n\n\n
Finansieringsgap<\/strong><\/p>\n\n\n\n
till minskade koldioxidutsl\u00e4pp. F\u00f6r att uppn\u00e5 en v\u00e4g till nettonoll kommer det att kr\u00e4vas ytterligare direktinvesteringar p\u00e5 $460 miljarder fram till 20305 - vilket minskar klyftan mellan de $240 miljarder i aviserade projekt och
$700 miljarder i n\u00f6dv\u00e4ndiga investeringar. Investeringsgapet kan delas upp i tre kategorier:<\/p>\n\n\n\n\n
st\u00f6rsta investeringsbehoven. Det nuvarande investeringsgapet \u00e4r ungef\u00e4r $150 miljarder fram till 2030.<\/li>\n\n\n\n
och transport, kommer att kr\u00e4va ytterligare investeringar p\u00e5 $145 miljarder, med det st\u00f6rsta absoluta gapet inom mobilitet. Nya industriapplikationer som st\u00e5l kommer att kr\u00e4va betydande investeringar - cirka $35 miljarder - f\u00f6r utl\u00e4gg som nya anl\u00e4ggningar. St\u00e5l \u00e4r dock ocks\u00e5 ett av de mest avancerade segmenten bland de annonserade investeringarna, med cirka h\u00e4lften av de n\u00f6dv\u00e4ndiga investeringarna annonserade.<\/li>\n<\/ul>\n\n\n\n
<\/p>\n\n\n\n\n