Bränslet är väl anpassat till majors styrkor inom projektledning och deras djupa fickor.
Efter år av försök planerar de stora oljebolagen äntligen den typ av storskaliga investeringar som skulle göra grön vätgas till en seriös affär.
De jagar en mycket speciell vision av en framtid med låga koldioxidutsläpp - utvecklingsprojekt i mångmiljardklassen som genererar stora koncentrationer av förnybar el och omvandlar den till kemikalier eller rena bränslen som kan skeppas runt i världen för att driva lastbilar, fartyg eller till och med flygplan.
De stora oljebolagen har byggt mångmiljardprojekt sedan urminnes tider", säger Julien Rolland, chef för kraft och förnybar energi på råvaruhandlaren Trafigura Group Pte Ltd. "Det här med grön vätgas och grön ammoniak kommer att bli den nya energiindustrin."
Planen är väl anpassad till bolagens naturliga styrkor inom projektledning och deras finansiella tyngd, men även med dessa fördelar gör de fortfarande en stor satsning på en oprövad teknik som kan komma att understiga sin potential.
"Jag tror inte att något företag där ute har utvecklat något i den här skalan", säger Gero Farruggio, chef för Australien och global förnybar energi på konsultföretaget Rystad A/S.
Djupa fickor
Den här månaden har det kommit en mängd stora nyheter om vätgas.
BP Plc tar ledningen i Asian Renewable Energy Hub ($36 miljarder), ett projekt som syftar till att installera 26 gigawatt sol- och vindkraftsparker över ett stort område på 6 500 kvadratkilometer i Pilbararegionen i västra Australien, och använda den el som genereras för att dela vattenmolekyler i väte och syre. När anläggningen är fullt utbyggd skulle den varje år producera cirka 1,6 miljoner ton grönt väte eller 9 miljoner ton ammoniak, som kan användas för att tillverka gödningsmedel.
TotalEnergies SE har gått med i den indiske miljardären Gautam Adanis konglomerat i en satsning som har ambitionen att investera så mycket som $50 miljarder under de kommande 10 åren i grön vätgas. En initial investering på $5 miljarder kommer att utveckla 4 gigawatt vind- och solkapacitet, varav ungefär hälften kommer att mata elektrolysörer som producerar vätgas som används för att tillverka ammoniak. Satsningen kan expandera till 1 miljon ton årlig produktion av grön vätgas 2030, driven av 30 gigawatt ren energi.
Det är bara en tidsfråga innan Shell Plc följer efter med ett eget megaprojekt, säger Paul Bogers, vice vd för vätgas på företaget. Shell letar efter en plats där det finns tillräckligt med vind- och solresurser för ett storskaligt projekt som skulle spela på dess styrkor, sade han i en intervju i samband med Financial Times Hydrogen Summit i London.
"Storleken på dessa projekt är inte något som görs av ett litet nystartat företag", säger Bogers. "Det kräver djupa fickor."
Den amerikanska jätten Chevron Corp. är redo att spendera miljarder på en blandning av grönt och blått väte, som använder en kemisk reaktion för att dela naturgas och fånga upp och lagra koldioxiden. Även mindre aktörer på oljemarknaden engagerar sig. Trafigura tittar på ett antal medelstora projekt för grön vätgas, till exempel ett projekt på 440 megawatt nära Adelaide i Australien.
Även om handelshuset inte har samma balansräkning som ett stort oljebolag, vill man utveckla storskaliga projekt med kapacitet på flera gigawatt, inklusive ett i Sydamerika, och sedan ta in en större partner för att faktiskt bygga det, säger Rolland.
Livlina till framtiden
De globala superjättarna spenderar fortfarande merparten av sina pengar på olja och gas, men ägnar en allt större andel åt koldioxidsnål energi. Det har inneburit stora investeringar i områden som ligger långt utanför deras kärnverksamhet - vindkraftsparker till havs, solkraftverk, batteriteknik och laddare för elbilar.
"Elektroner behöver inte den typ av infrastruktur" som de stora oljebolagen är specialiserade på, säger Meredith Annex, analytiker på BloombergNEF. Men vätgas är en molekyl och "det här är företag som förstår sig på molekyler och infrastrukturdesign kring molekyler".
Fram till nyligen har de stora bolagens vätgasplaner varit blygsamma. BP utvecklar en elektrolysör vid raffinaderiet i Lingen i Tyskland och vid anläggningen i Castellon i Spanien, som producerar grön vätgas för användning i dessa anläggningar. Shell startade upp en 10 megawattsanläggning som producerar vätgas för sitt Rheinland-raffinaderi i Tyskland förra året och har redan planer på att utöka sin kapacitet.
Vätgasens natur, med sina komplexa processanläggningar, trycksatta pipelines och lagringsanläggningar samt de specialiserade tankfartyg som krävs för distribution, gör den till "en livlina in i framtiden" för Big Oil, säger Annex.
Det finns en annan naturlig synergi för företag som har en lång historia av att söka de största koncentrationerna av energi och de största marknaderna i världen och hitta billiga sätt att koppla samman dem.
För grön vätgas "är en av de viktigaste egenskaperna att ha mycket konkurrenskraftiga förnybara energikällor", säger Tom Ellacott, senior vice president på konsultföretaget Wood Mackenzie Ltd. BP har valt Australien eftersom "där finns mycket sol", medan TotalEnergies har valt Indien eftersom "ammoniak till låg kostnad är en potentiellt mycket stor marknad".
Det långa spelet
Även om gigantiska projekt kan vara framtiden för grön vätgas är det långt kvar innan de visar sig vara kommersiellt gångbara, säger Pierre-Etienne Franc, vd för Hy24, ett joint venture mellan kapitalförvaltarna Ardian SAS och FiveT Hydrogen.
"Det går inte att gå från 10 megawatt till gigawatt bara så där", säger Franc. Först måste man bygga anläggningar på hundratals megawatt - tio gånger så stora som de pilotprojekt som för närvarande pågår i Europa. Dessa kommer att öka den operativa kunskapen och den tillverkningskapacitet för elektrolysörer som krävs för att skala upp till nästa nivå, säger han.
Rystad uppskattar att den genomsnittliga storleken på en grön vätgaselektrolysator är 3 till 4 megawatt. Detta bör öka med 20 gånger till 2025, vilket innebär att det fortfarande återstår mycket arbete innan utvecklingen kan ske i gigawattskala.
Det är långt kvar innan något av de här projekten faktiskt börjar se betydande kapitalinvesteringar", säger Farruggio. "Det är möjligen långsökt att tro att detta kommer att ske före 2030."
Det passar med de aviserade tidtabellerna för full expansion av BP:s och TotalEnergies satsningar på grön vätgas, och ligger väl inom tidsfristen för 2050 då bolagen ska ha uppnått noll nettoutsläpp av koldioxid. Storskalig vätgas, hur oprövad den än må vara, kan utgöra den bästa chansen för den nuvarande generationen av oljebolag att förbli nyckelaktörer i en klimatkompatibel energiindustri i mitten av 2000-talet.
"Vid någon tidpunkt måste olja och gas börja minska för att komma in på den Parisanpassade banan", säger Ellacott. Grön vätgas passar bäst för ett nytt vinstcenter med låga koldioxidutsläpp eftersom det är "en så stor långsiktig tillväxtmarknad att den verkligen ligger rätt i tiden för de stora bolagen när det gäller synergier med deras befintliga verksamheter".
Artikeln är ursprungligen skriven av Will Mathis, Laura Hurst och Francois De Beaupuy
